A Closed and Common Orbit – bokrecension

Titel: A Closed and Common Orbit

Författare: Becky Chambers

Utgiven: 2016

Serie: Wayfarers #2

Betyg: 5 av 5 tekoppar

Detta är bok två i en serie av tre med fristående böcker, men jag rekommenderar ändå att läsa böckerna i ordning då det är en av bi-karaktärerna i första boken som är en av huvudpersonerna i denna bok. Boken lider inte av andra-boken-syndrom då den är lika fantastisk som första boken. (Bok två i fristående serier brukar iofs inte lida av andra-boken-syndrom på samma sätt som sammanhängande serier, men det är ett inlägg för en annan gång). 

Boken berättar två historier parallellt. Dels har vi historien om Sidra som är en nykläckt självmedvetande-AI i en android kropp,  en kropp som ser mänsklig ut men som för henne är olaglig att ha. Vi får följa henne när hon försöker hitta ett sätt att leva i en kropp och en värld som inte är gjorda för henne, och till sin hjälp har hon Pepper. Pepper är en tekniker som gör många lagliga saker och ibland även lite olagliga saker (som att erbjuda en kropp till en AI tex.)  Andra historien är Peppers uppväxt, hon föddes som slav i en fabrik, genmodifierad för att vara den perfekta arbetaren. 

Sindra kämpar med sin kropp eftersom hon inte är byggd för att ha en. Det är lätt att dra paralleller mellan detta och mellan kroppsdysfori. I denna bok får vi även lära oss mer om rasen Aeluon genom Sindras vän Tak. Aeluons brukar av människor ses som att dom har två olika kön, “man” och “kvinna”, men egentligen så har dom fyra olika kön. De som kan bära ägg, de som kan befrukta ägg, de som är sterila och de som varierar mellan könen. Tak ändrar pronomen efter sitt kön och varierar mellan he/she/xe, (xe är ett engelskt pronomen som kan användas istället för singular they/them, jag tänker att svenskans motsvarighet till xe är hen.) Vi får veta att Tak känner när en ändring av hens kön är på gång, och har ett implantat som hjälper till att ändra kroppen så att kropp och identitet matchar. Som genderfluid person så uppskattar jag att författaren låter tekniken vara med och hjälpa Tak. Det är aldrig någon fråga om ifall Tak är detta fjärde kön som gör att hen varierar mellan de andra tre, det är en självklar fakta. Och Aeluons har utvecklat teknik för att kunna hjälpa de personer av detta fjärde kön, men det är inte tekniken som gör det fjärde könen, det har alltid funnits. Innan tekniken var utvecklad så beskrivs det att det var oerhört svårt och smärtsamt de veckor som kroppen inte matchade könet hos personen, men med hjälp av implantatet som Tak fick i ganska ung ålder (så fort hens föräldrar förstod att Tak var del av detta fjärde kön), så kan hen alltid leva i harmoni med sin kropp. Den visionen för teknik tilltalar mig mycket. 

Tempot i boken är ganska så lugnt, men det blir aldrig tråkigt. Det är en behaglig resa som väcker många tankar och känslor. Har ni läst The Long Way to a Small, Angry Planet, läs denna bok. Har ni inte läst The Long Way to a Small, Angry Planet, läs först den och sedan denna bok, ni kommer inte bli besvikna!

Te ändrar visserligen inte kön vad vi vet, men något som många missar är att finare teer (förutom svarta) går att göra många dragningar på. Förändringen på smaken kan ibland vara ganska markant där första dragningen oftare är lite mer besk, andra dragningen luktar bäst och tredje dragningen är den sötaste. Som jag skrev till första boken i serien så är nästan en förutsättning för att göra dessa många dragningar att en har en liten kanna eller gaiwan, men om en inte har det så går det också bra att göra direkt i koppen, och sen dricka upp snabbt.