• Hem
  • Böcker
  • Te
  • Om bloggen Tala om te

#TalaOmTe & #TalaOmBöcker

Te på riktigt - Böcker på riktigt

Rant

31 augusti, 2014 by gwaihir Leave a Comment

Som ni kanske minns så var det en massa saker jag sa att jag skulle skriva om härnäst. Det får vänta. Någon, som fortfarande är min vän (don’t shoot the messenger) skickade nämligen den här bilden till mig:

Jag är tvungen att skriva om det här. Jag är upprörd! Men för att få lite bakgrund så tänkte jag först citera en känd te-bloggare:

undvika namn som låter som en smaksättning (Blåbärste, Glöggte), och framförallt undvika namn som du förstår vad de betyder men som ändå inte säger dig vad som finns i (Vinterfrost, Himlagott, Pappas Mirakel).

Så någon inte ont anande människa ber om hjälp att välja ett löste. Det här signalerar ändå att personen som visserligen inte verkar vara en tedrickare, har förstått det grundläggande, att undvika påste. Men vad händer sen, personen har uppenbarligen tedrickande vänner, men vilka vänner, med såna vänner så behöver en inga fiender.

Låt oss titta mer exakt på vad de föreslår:

Låter som en smaksättning:
Rabarber/grädde,
Honungste,
Lakritsyogi,
Fläder,
Rabarber/vanilj,
Äppelkakste med vaniljsås,
grönt jordgubb,
japansk körsbär,
frukt och vanilj-te,
Rooibos jordgubb/champagne/crem.

Alltså kan ni inte bara säga att ni inte gillar te? Dessutom honungste? Alltså jag lovar, köp ett neutralt ceylon och blanda i honung efter bryggning istället, det kommer bli superdupermycket godare och ändå sött (vilket verkar vara poängen med de flesta smaksättningar i listan), och “Äppelkakste med vaniljsås”? Jag hoppas att de menar att en ska hälla i vaniljsås i teet, det låter visserligen vidrigt men ändå mer seriöst än att någon faktiskt gjort ett te som inte ens säljs som smaksatt med vanilj, utan med vaniljsås. Sen har vi också det där om att rooibos inte är te, men det får ses som en detalj i sammanhanget.

Men det blir värre… här har vi resten av förslagen:

Grön skogskänsla,
Stormvarning,
stormvarning (igen),
Vit chai,
love, ,
Arvikaté,
brunkullan rött,
“ett rött fruktigt te”,
kustfägring,
grön safari,
turebergsblandningen,

Ska vi leka gissningsleken? Hur smakar en känsla? Jag får erkänna att det är väldigt artsy att påstå att teet har en smak av en viss känsla, men varför valde en då en så obskyr känsla, ett te med smak av glädje (eller kanske mer trovärdigt skräck) skulle jag nästan kunna tänka mig att köpa i experimentsyfte men “skogskänsla?”. Är det känslan av att orientera? Av att vara vilsen, rädd och törstig? Av att just ha hittat svamp? Att vara jätteirriterad på idrottslärarna som envisas med att ha ut er i skogen istället för att spela fotboll? Att sitta vid en bäck och se fiskarna leka? Att somna in till vindens sus? Eller att vakna till göken?

Och ännu viktigare, hur _smakar_ alla dessa känslor? Jag ger upp och gissar på blåbärssmak eftersom det alltid brukar vara det. (Rätt svar: Sött grönt te med blåbär och hallon dessutom med smak av kvitten och jordgubb.) Ja ni vet alla de där skogarna med vildväxande jordgubbar… (dessutom finns det ju redan ett vedertaget ord för blåbär/hallonblandning men “Drottningte” lät väl inte lika hippie).

Jag tänker inte ens gissa på hur “Love” smakar, men jag antar att de menar det engelska ordet och att den smakar typ choklad? (Fan nu gissade jag ju ändå) Här får jag inte heller något facit eftersom det har ett så generiskt namn att det blir ogooglingsbart. Sen är jag helt säker på att det inte odlas något te i arvika (jag har varit där och kollat), om och grön skogskänsla var illa, grön safari?

Jag brukar föredra mina teer vegetariska, men ok om det faktiskt är ett elefantbajste eller något sånt som folk faktiskt tycker är drickbart i så stor grad att det säljs i presentbutiker så lovar jag att pröva. En seriös gissning? Det är svårt alltså. Eucalyptussmak kanske? (Rätt svar: Ett grönt te smak av ananas, passionsfrukt och papaya, dekorerat med blå malva och ringblomma.) När folk börjar ha i saker i teet för enbart dekoration och inte ens för smak så har det gått för långt.

Stormvarning föreslogs till och med två gånger. Vad är det för namn? Jag antar att det är tänkt att syfta på någon som sitter tryggt inne i ett hus och kollar på lite vågor på havet. Men det ger mig ingen ledtråd alls till hur det smakar. Jag tänker istället gissa på att det antingen syftar till någon som är ute på havet i en liten, liten båt när det börjar blåsa upp, som vet att det är kört och att teet smakar wiskey, eller att det syftar till någon som sitter i stugan men inte alls är trygg och att det innehåller jättemycket koffein för att en ska orka springa därifrån. (Rätt svar: Svart te med apelsinskal, äppelbitar, kryddnejlika, kanelbitar och vaniljstång samt arom av äpple, apelsin, kanel och kryddnejlika.) det vill säga vad andra ställen skulle kalla för julte men som de vill sälja året om. Kopplingen till storm går mig dock fortfarande helt förbi.

Så här hade vi kunnat hålla på. Att flera av ‘teerna’ inte ens är te må väl vara hänt men jag börjar i varje fall förstå varför alla caféer är fulla av dessa styggelser, det är faktiskt vad folk vill ha (eller så vet de inte bättre, än).

En liten ljusglimt till slut är ändå: “Ett bra earl grey är allas vän. Vill du impa: Yunnan”. Tack för att du finns där vem du nu är. Och du som bad om tipset, om du ser det här, hör av dig, så lovar jag att skicka ett par goda teer utan artificiella smakämnen och märkliga namn som ändå borde vara allmängiltiga nog för att dina gäster ska känna sig välkomna.

Filed Under: Diskussion, Mission, Te Tagged With: grönt te, nybörjare, rooibos, yunnan

Camellia sinensis

26 mars, 2014 by gwaihir 1 Comment


©Pavel Dobrovsky, flickr

Te!


©Erin Rempel, flickr

Te!


©David Boté Estrada, flickr

Te!


©ravissant74, flickr

Inte te!


©Bruno Parmentier, flickr

Inte te!

Idag talar vi om det allra mest grundläggande, vad är te? Te är både en växt, också kallad tebuske och en dryck baserad på denna växt, nästan alltid bladen. Om det inte kommer från tebusken så är det inte te, så enkelt är det.

Kan det verkligen stämma? Hur kommer det sig då att det finns så många olika sorters te, grönt te, svart te, kinesiskt te, vaniljte? De stora skillnaderna ligger i tillverkningsprocessen, och det viktigaste där är hur länge (och om alls) tebladen oxideras. I den processen så utsätts de otorkade bladen för syre tills de uppnått önskad mängd oxidering vilket sen avbryts genom att tillföra värme.

Men vaniljte då, hur får de teet att smaka vanilj? Ska vi vara helt korrekta så skulle jag helst vilja kalla vaniljteer och andra sådana skapelser för tebaserade drycker. Det som görs är att teet blandas med syntetiska (eller naturliga) oljor vilket sedan ger smak åt drycken när de löser ut sig i vattnet. Det mest kända exemplet är Earl Grey som är te blandat med bergamottolja.

Sen har vi då saker som inte är te, som rooibos (vilket är ett gräs), kamomill (vilket är en blomma) och andra örter som det går att få en dryck av genom att hälla på varmt vatten. I dagligt tal så kallar vi ofta även dessa för te men jag tycker det är väldigt synd, det gör att folk blir ännu mer förvirrade och vi skulle aldrig gå med på att kalla varm choklad för kaffe vilket är på samma nivå som dessa misstag. Som en kompromiss så kan jag gå med på att vi kallar dessa drycker för örtteer. Därmed inte sagt att jag inte kan gilla dem, ett naturligt rooibos kan vara riktigt gott (men tyvärr är det här ännu vanligare att det förstörs med oljor), men det är inte te.

Slutligen så finns det förstås tveksamma fall:

©Denise Tan, flickr

Filed Under: Lektion, Te Tagged With: grönt te, rooibos, svart te

Prenumerera på bloggen!

Loading

Senaste kommentarer

Copyright © 2021 · Lifestyle Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in