Titel: Qualia the Purple
Författare: Ueo Hisamitsu (Illustratör Shirō Tsunashima)
Utgiven: 2013 till 2015
Serie: Qualia the Purple #1-3
Betyg: 4 av 5 tekoppar
Qualia the Purple finns att läsa här: https://dynasty-scans.com/series/qualia_the_purple
Wow. Ok. Wow. Alltså… Wow. Jag har länge försökt att skriva en recension av denna manga, men jag fastnar alltid på wow och har inte tagit mig längre. Men skam den som ger sig!
Jag tänker inte börja med att berätta vad denna serie handlar om utan istället börja med att prata om hur den ser ut. Jag läser inte så mycket manga, men min uppfattning är att den är ganska stereotypisk i hur personerna gestaltas, stora ögon, små munnar, alla är supersöta. Några av försättsbilderna är färglagda, resten är svartvitt. Jag önskar att hela serien var färglagd (även om jag definitivt förstår att man väljer att inte göra det), men jag känner att färg hade tillfört en extra dimension till berättelsen. (Har en tanke om att jag själv ska färglägga hela serien för hand, för skojs skull).
Men vad handlar denna serie om då? Bra fråga. Jag skulle säga att den egentligen har två handlingar som båda är lika viktiga.
Första spåret handlar om Gaku och hennes vän Yukari. Yukari har lila ögon och ser allt levande som robotar. Denna syn ger henne oväntade insikter om andra människors förmågor och svårigheter, och polisen ber henne om hjälp att fånga en mördare. Det visar sig att Yukari inte är ensam om att ha denna egenhet, men vad innebär det för en människa att se alla andra som saker? Och vilka konsekvenser får denna syn?
Nedan följer SPOILERS! (För jag vet ärligt talat inte hur jag ska kunna prata om denna bok utan att spoila).
Andra spåret handlar om Gaku och vad hon är beredd att göra för att rädda sin vän. Vi pratar inte om en liten skala, ett personligt val eller två. Nej, vi pratar om stora existentiella frågor och ifrågasättande, multi-universum och parallella verkligheter. Vi kommer till The Point of No Return där berättelsen tar ett tvärkast, lämnar spår ett och istället tar oss med på en hisnande resa med Gaku som lever och dör, om och om igen på olika sätt, allt för att rädda sin vän. Gakus enda mål, enda vilja, enda orsak till att existera, är för att rädda Yukari. Ingenting annat spelar någon roll, och Gaku gör vad som helst, vad som helst, för att lyckas, det finns ingen gräns, inget stopp. Men hon misslyckas även om och om igen, inget hon gör funkar.
Att läsa detta andra spår var magiskt, och fruktansvärt, på samma gång. Det var många tankar jag fick om frågor som inte är så lätta att besvara, typ, skulle jag vara beredd att gå till samma längd som Gaku för en vän? Varför finns jag? Finns jag ens? Hur många jag finns det? Vad är meningen med livet, universum och allting?
Jag rekommenderar denna historia, och rekommenderar att du har någon annan som läser den med dig, eller har läst den tidigare, som du kan prata med. Jag tror du kommer behöva det.
När vi ändå är i Japan, Sencha är bra, och Matcha är unikt, men ta chansen att pröva ett Gyokuro också, Japans bästa te.