Titel: Czentes Omega
ISBN: 9789198231793
Författare: Anna Jakobsson Lund
Utgiven: 2019
Serie: Intergalaktiska akademin #1
Betyg: 4 av 5 tekoppar
Czentes omega! Underbar bok, svårstavad titel (måste alltid trippelkolla mig själv så att z-at hamnar på rätt plats). Men att läsa boken är i alla fall inte svårt, det är en knubbis med 427 sidor, men den flyter på likt en god kopp puerh. Vi får följa några av tonåringarna på den intergalaktiska akademin för “elever med särskild problematik”, (alltså ungdomar som gjort olagliga grejer och åkt fast), de heter Alysia, Pi, Maczek, Leoinde, Bellix och Mika. Det är inte vilka lagbrytare som helst dock som får komma till akademin utan endast de riktigt, riktigt smarta ungarna. Detta ger en mycket god grund att bygga spännande karaktärer på, och det gör författaren, jag återkommer till detta.
Det händer mycket i boken, men den känns aldrig stressad, saker får ta sin tid att växa fram och det finns (som vanligt i författarens böcker) bra med representation! Olika funktionssätt, sexualiteter och relationsformer får synas. Tex så har vi tre tonåringar på skolan som är i en poly-triad med varandra, och det är ingen stor grej. Dessa tre personer är rivaliserande med våra huvudpersoner och det hade varit så lätt att i och med det slänga in deras triad som en motivering till att dom är dåliga personer, men aldrig säger varken författaren eller huvudpersonerna att deras triad är vad som gör dom “dåliga”, utan deras triad ligger utanför detta och det finns andra saker som gör att dom är “dåliga” personer. Och med “dåliga” menar jag inte ens att dom faktiskt beskrivs som dåliga, dom är rivaler och det hela känns beskrivet på ett mycket realistiskt sätt, det är inga onda disney-skurkar vi pratar om. (Jag tycker inte nödvändigtvis att det är fel med mustasch-snurrande ondingar, men det är ett inlägg för en annan gång, och dessa tre är det oavsett inte).
Rum för konflikt finns dock mellan olika raser av utomjordingar och detta är ett centralt tema i boken, det är inte svårt att dra paralleller mellan rasism vi har här på jorden i vårt samhälle (både på individ och strukturell nivå). Olika raser har olika bagage med sig, olika rykte och olika sätt att hantera sagda rykten på. Tex har vi Maczek som är en Peltar, en humanoid ras med väldigt mycket päls. De pälsklädda raserna har oftast blivit stämplade som “djuriska” just för deras päls skull, och Peltar samhället har påverkats mycket av detta. För att undvika att ses som djur eller spä på folks fördomar är Peltar extremt civiliserade i hur dom hanterar (eller trycker undan) sina känslor och alla typer av snedsteg bestraffas hårt. Så hur blir det då för Maczek, som har svårt att kontrollera sitt temperament och ibland till och med blir våldsam? Han blir straffad av andra raser som ser hans handlingar som bevis på att “dom är som djur” och han blir straffad av sin egna ras just för att han ger andra vatten på sin kvarn. Missförstå mig inte, boken säger inte att det är ok att Maczek slår folk, men den visar på de långtgående kedje effekterna som den typen av fördomar ger.
Alla karaktärer har sina starka och svaga punkter, känns rundade och levande. En grupp med underbara, unika och bristfälliga individer, och som inte alltid passar ihop på bästa tänkbara sätt, men som jag som läsare ändå kan förstå hela vägen igenom varför dom är som dom är, gör som dom gör, och varför dom håller ihop.
Czentes omega är rymdopera när den är som bäst och bok två i serien, Stanos Volta, släpps faktiskt idag! (Går att köpa här). Själv förbeställde jag mitt exemplar och har faktiskt redan läst den, en recension kommer att komma (men jag kan spoila och säga att jag gillade den!)
På tal om saker där stavning måste dubbelkollas tipsar jag om ”E Mei Zhu Ye Qing”, ett kinesiskt grönt te, ganska likt det mer kända Long Jing men lite sötare, särskild senare skördar.