Titel: Yellowface
Författare: R.F. Kuang
ISBN: 9780008532772
Utgiven: 2023
Betyg: 4 av 5 tekoppar
När Junes vän (och fiende) Athena Liu dör i en olycka bestämmer sig June för att stjäla hennes nya manuskript och lämna in det som sitt eget. Boken blir en bästsäljare, men lögnen börjar snart knaka i fogarna, inte minst då June anklagas för att låtsas vara asiat-amerikan.
Det är intressant att få ta del av Junes upplevelser och tankar, för June är verkligen inte en trevlig och bra person. Hon skulle aldrig hålla med om att hon är rasistisk, eller säger/gör rasistiska saker, för hon har ingen förståelse för vad rasism kan vara. För June kan man bara vara rasistisk om man skriker n-ordet efter svarta personer, så, hur skulle hon kunna vara rasist, hon har ju vänner som inte är vita! Boken handlar om många saker, inte minst rasism, och den hanterar, enligt mitt tycke, ämnet väldigt bra. Fokus ligger på anti-asiatisk rasism i USA där boken utspelar sig, och visar på en del av den specifika rasism som östasiater möter i USA och västvärlden i stort. Att vara rasistisk är inte allt June är, det är inte hela hennes person, June är en fullt utvecklad, tredimensionell karaktär, som jag även kan känna sympati med eller tycka synd om ibland. Lika så är Athena, den döda vännen, inte på något vis en ängel, hon har gjort saker som inte är ok, och hon har även sina blinda fläckar, tex sin oförmåga att förstå hur klass och pengar påverkar personers möjligheter.
Som jag nämnde tidigare så handlar boken om många saker, rasism är bara en av dom, den pratar också om feminism, klass, ger en inblick i hur det fungerar med publicering av böcker och litteratur i USA, och den djupdyker även i ämnet vem får och vem bör skriva olika böcker? Det finns så många lager i denna bok, och alla karaktärer är så verkliga, jag känner att jag har svårt att göra boken rättvisa med min recension, snarare skulle den behöva en hel avhandling.
Jag rekommenderar boken till alla som gillar välskrivna böcker som får en att tänka och reflektera, med mycket känslor och även lite spänning.
Redan på titeln så inser jag att jag måste rekommendera ett kinesiskt gult te. Gula teer är inte så vanliga men precis som dom andra färgerna så handlar det bara om processen efteråt. Gult te är liksom grönt te lättoxiderat men efter att oxideringen avbryts så värms det upp till cirka 40 grader under 10 timmar för att ändra på klorofyllet och ge en mjukare smak.