YA- Young Adult, älskad av så många, ringaktad av så många.
YA är böcker som riktar sig till tonåringar/ unga vuxna. Oftast har YA böcker huvudpersoner som själva är just tonåringar eller tidigt 20-någonting och behandlar gärna teman som berör unga personer, tex som att stå på egna ben eller hitta sin plats i världen, fokus är helt enkelt ofta på att växa upp.
Den bok som brukas tillskrivas epitetet “den första YA boken” var The Outsiders av S. E. Hinton och publicerades 1967. (Hinton var själv bara 16 år när den gavs ut). Denna bok var en av de första som marknadsfördes specifikt mot tonåringar. Idag är YA ett vedertaget begrepp, och det är nog ingen som skulle kunna tänka sig att ta bort kategorin och bara ha barn/vuxen böcker.
Jag älskar YA böcker! En av mina bokcirklar riktar in sig specifikt på YA litteratur och att få läsa och diskutera denna typ av böcker med andra är så roligt och givande. Alla älskar dock inte YA lika mycket som mig, framförallt är det många som ser snett på att vuxna läser YA.
Resonemanget brukar vara ungefär att är du vuxen ska du läsa vuxenböcker inte ungdomsböcker, och ofta grundar det sig i att som vuxen bör du ha vuxit ifrån den typ av ämnen som YA ofta behandlar, eller att du som vuxen borde vara mogen att kunna ta till dig tyngre, svårare litteratur. Jag håller uppenbarligen inte med om detta. För det första, många vuxna läser både YA och vuxenböcker, att konsumera det ena betyder inte att du inte kan konsumera det andra. Men även om en vuxen bara läser YA så är detta inte något att se ner på, och jag känner att det ofta handlar om elitism, att en person är “duktig” om den läser vuxenböcker och “dålig” om den läser YA. Vi vill alla ha ut olika saker från vår läsning och olika böcker ger olika upplevelser. Varför vuxna gillar YA skiljer sig såklar åt från person till person. Själv gillar jag att det ofta har bra kvinnoporträtt (YA är en genre dominerad av kvinnliga författare och det märks), att dom är lättlästa och har intressanta historier som jag tycker kan ge mig nya perspektiv på livet och som ibland ger mig efterhandsinsikt om varför jag upplevde vissa saker “i min ungdom” som jag gjorde. Jag är själv en person som läser både barn/YA/vuxen-böcker och jag gillar att variera tyngre mer tröglästa böcker med lättlästa.
Men jag tror även att det kan finnas en annan anledning till att folk har ett sådan förakt för YA, och det tror jag är gammal hederlig ingrodd misogyni. Givetvis inte alla, och hos de allra allra flesta tror jag det är omedvetet. Men vi har en genre som har mycket kvinnliga karaktärer, ofta skrivs av kvinnliga författare, och har stor fanbase hos kvinnor. Jag kanske är cynisk, men jo, jag tror att detta påverkar bilden av YA och de vuxna som läser YA. Väldigt ledsamt såklart, och väldigt svårt att ge konkreta bevis för, men jag känner å andra sidan inte att jag behöver bevisa detta, det räcker för mig om jag har fått någon att reflektera över hur dom ser på YA. Ibland får man nöja sig med det lilla.
Live long and prosper!
Te hade en framträdande roll i den brittiska kvinnorättskampen, både pubar och kaffehus var för männen men på tehusen kunde kvinnorna träffas utanför hemmen utan att de sågs snett på.