Jag har en bekännelse, jag är något av en nörd. Ibland snöar jag in på saker som andra kanske inte tänker så mycket på. Mitt senaste område är ISBN. Ni vet, det där numret på baksidan av en bok som en bara tänker på om en letar efter studentlitteratur och vill vara säker på att en får rätt upplaga av boken.
Jag började googla lite på ISBN, sedan lite till, och lite till, men hittade inte svaren på alla mina frågor, så då mailade jag till ISBN Sverige. Jag fick ett mycket trevligt och informativt svar tillbaka (från en vänlig människa som inte en enda gång sade åt mig att skaffa mig ett liv) på mindre än ett dygn. Här nedan följer allt du inte visste att du ville veta om ISBN!
ISBN står för international standard book number och är alltså ett internationellt system för att lätt kunna identifiera böcker och det används av mer än 160 länder. Identifikation är alltså ISBNs syfte. I Sverige sköts utdelningen av numrena av ISBN Sverige som är en del av Kungliga biblioteket. ISBN är inget måste men alla monografiska publikationer (alltså böcker) kan få ett. Det tar tio arbetsdagar att få ett ISBN från det att en skickar in ansökan online.
ISBN uppfanns i Storbritannien i slutet av 60-talet och har reviderats några gånger sedan dess. Jag är inte förvånad över att det var Storbritannien som såg det viktiga i att lätt kunna identifiera böcker, britter älskar ordning och reda (om vi ska generalisera lite). Det är fortfarande britterna som har hand om International ISBN Agency (lokaliserat i London) och det är från dem som alla agenturer runt om i världen som tilldelar ISBN får sina nummer, tex ISBN Sverige. Alla agenturer återrapporterar årligen tillbaka till moderskeppet vilka ISBN, eller serier av ISBN, som delats ut till olika utgivare, och på så sätt finns det ett internationellt register över utgivare, nämligen Global register of Publisher. (Registret är gratis att söka i och lättanvänt, jag har testat). Agenturerna är medlemmar i International ISBN Agency och betalar medlemsavgift till dem, vilket betyder att i vissa länder kostar det pengar att få ett ISBN, men här i Sverige är det gratis.
Men vad betyder då siffrorna? Är de bara slumpmässigt ihopslängda? Frågar sig nu alla säkerligen. Var lugn, jag har svaret!
Den tretton siffror långa länken har fem olika delar:
1. Prefix (alla ISBN i Sverige inleds med prefixet 978, när 978 är slut kommer det övergå till 979)
2. Områdesbeteckning (för nationellt, geografiskt eller språkligt bestämda områden, ex. 91=Sverige)
3. Förlagsbeteckning (ex. 982317)
4. Titelbeteckning (ex. 3)
5. Kontrollsiffra (ex. 1)
Tex: 978–91–982317–3–1
Längden på områdesbeteckning, förlagsbeteckning och titelbeteckning kan variera, men tillsammans blir alla fem delar alltid total tretton siffror.
Nu kommer vi till den mest spännande biten, (nej, jag är inte ironisk, sluta himla med ögonen), nämligen kontrollsiffran. Kontrollsiffran finns till för att veta att de föregående siffrorna är korrekta, om du skriver in sifferlänken i en databas för ISBN så reagerar den om kontrollsiffran är fel. ISBN använder sig av Lunh-algoritmen, samma algoritm som vi använder för kontrollsiffran i tex våra personnummer.
Så här räknar du fram vad kontrollsiffran ska vara:
Exempel 978 91 982317 3 1
- Ta de första 12 siffrorna och multiplicerar med en siffra, börja från vänster och multiplicera omväxlande med 1 och 3. Första siffran multiplicerar du med 1, andra siffran med 3, sedan 1 igen osv:
9 | 7 | 8 | 9 | 1 | 9 | 8 | 2 | 3 | 1 | 7 | 3 |
*1= 9 | *3= 21 | *1= 8 | *3= 27 | *1= 1 | *3= 27 | *1= 8 | *3= 6 | *1= 3 | *3= 3 | *1= 7 | *3= 9 |
- Addera ihop alla siffror:
9+21+8+27+1+27+8+6+3+3+7+9 = 129 - Ta resten vid division med 10, alltså dela summan på 10 och det hela antal du får kvar är svaret.
129 modulo 10 = 9 - Om resultatet är 0 så är kontrollsiffran 0. Är resultatet inte 0 tar du 10 och subtraherar med siffran du fick i föregående steg, och siffran du får fram är din kontrollsiffra.
10-9=1
Som vi ser så är 1 den trettonde siffran som finns i ISBN numret jag använt, alltså är ISBN med allra största sannolikhet korrekt! Lätt som en plätt men kanske inte något en har jättestor nytta av i sitt vardagliga liv… Men nu vet ni iallafall hur det ska räknas om ni känner att andan faller på någon dag!
Live long and prosper!
Tänk vilken dröm om samma sak hade funnits för te. Istället kan två teer ha samma namn men komma från helt olika områden eller till och med kan ett vara grönt och ett annat svart. Drömmer om ett nummer och ett register där allt sånt gick lätt att kolla upp!