Titel: Carmilla
ISBN: 0809510839
Författare: J. Sheridan Le Fanu
Utgiven: 1872
Betyg: 3 av 5 tekoppar
Carmilla publicerades 1872, Dracula av Bram Stoker publicerades 1897. Dracula ses ibland som början på den något mer moderna vampyrmyten, men Carmilla har faktiskt mer gemensamt med dagens vampyrsagor än vad Dracula har. Carmilla är framförallt mer mänsklig än vad Dracula är, precis som våra moderna vampyrer, och när hon sitter och kollar på det sovande offret så kan jag inte hjälpa att få lite Twilight vibbar av det hela. (Vad är det med vampyrer och att stirra på sovande flickor? Tycker dom inte att dom är tillräckligt creepy genom att dricka deras blod?)
Carmilla handlar om vampyren Carmilla och hennes offer Laura som är vår protagonist. Det är Laura som berättar historien om sitt möte med Carmilla när hon var ung.
De sexuella undertexterna är många. Carmilla sägs ibland vara en lesbisk kärlekssaga, men detta är att tänja på sanningen lite väl mycket. Det är tydligt att Carmilla gillar tjejer/kvinnor, men Laura gör det inte. Laura blir obekväm, till och med äcklad, de gånger Carmilla visar henne känslor som antyder mer än “bara” väninnor.
Spoilers förekommer i nedan text.
Vi ser en klassisk uppdelning av de två kvinnliga karaktärerna, fina flickan/ dåliga flickan, madonnan/ horan. Carmilla är givetvis den dåliga flickan, hon är inte bara kåt utan suktar efter en annan kvinna. Hon blir dödad på slutet såklart. Missförstå mig inte, Carmilla är i mångt och mycket ett monster, hon dödar folk, så det är inte konstigt att hon behöver dö för att vi ska få det lyckliga slutet. Det som är tråkigt är att det är hon, monstret, som är den lesbiska från första början. Till Le Fanus försvar så skrev han boken 1872 och han var, precis som vi alla är, ett barn av sin tid. Om en vrider på saken så skulle en till och med kunna säga att Le Fanu var något mindre inskränkt av sig än andra i sin samtid då han i alla fall förstod att kvinnor faktiskt kunde gilla andra kvinnor.
Laura är en duktig flicka. Jag försöker att inte vara alltför hård mot henne, hon skrevs av en man 1872. Men det är frustrerande, för hon är så korkad. Hon är skriven som oskuldsfull och naiv, så till den grad att hon får IQ-fiskmås. Hon är så att säga inte den skarpaste kniven i lådan, har inte alla hästar hemma, lite bakom flötet, osv osv. Och det är nog egentligen allt som behövs sägas om hennes karaktär. Det finns inget mer till hennes person. Att vara korkad duktig flicka är allt hon är, tyvärr.
Gillar du vampyrlitteratur så rekommenderar jag dig att läsa boken då den är en klassiker som ligger till grund för många senare historier. Har du en vurm för 1800-talslitteratur rekommenderar jag också att du läser den. Men om du inte tickar någon av dessa två så tror jag inte att du kommer få ut så mycket av den.
1892 skapades teblandningen English Breakfast, och om du gillar 1800-tals blandningar så rekommenderar jag att du dricker det, annars ta ett rent Ceylon eller ett Puerh.